Gå direkt till sidans innehåll

Förbättringar enligt rödlistan

Nyckeltal PHU. 5.3. 1

I Skåne finns det många olika habitat och en stor variation av växter, djur och svampar. Många av arterna är hotade och det är hur vi hanterar dessa arter som har en stor betydelse för hur vi når de nationella miljömålen för biologisk mångfald.

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Begreppet rödlistad art innebär att en art är kategoriserad i någon av klasserna Nära hotad (NT), Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) samt Akut hotad (CR) eller Nationellt Utdöd (RE). De arter som är klassats som Sårbar, Starkt Hotad eller Akut hotad kallas i enlighet med IUCN:s terminologi hotade. Kategorin Nära hotad kan dock ses som en varningsklocka för en art som uppvisar en tydlig negativ trend trots att den fortfarande kan vara relativt vanlig alternativt att den har en liten men stabil population.

Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram ett förslag på ett antal arter i flera olika organismgrupper för Vellinge kommun som kan definieras som kommunala ansvarsarter. De kriterier som använts för att välja ut ansvarsarterna grundar sig i att arterna är nationellt rödlistade, att de bör kunna användas i kommunal naturvård, att de bör kunna gynnas av att riktade åtgärder genomförs samt att arterna bör kunna fungera som paraplyarter för flera andra arter och biotoper.

Diagrammet visar antal rapporteringar av rödlistade kommunala ansvarsarter som görs i Artportalen inom Vellinge kommuns gränser per år. Rapporteringen till Artportalen görs av privatpersoner och ger en indikation på hur vanliga arterna är i Vellinge, men påverkas självklart också på hur många som väljer att rapportera.

Antal rapporteringar av kommunala ansvarsarter

Rad-id Mätområde Datum Värde (stycken)
0 Totalt 2015 444
1 Totalt 2016 495
2 Totalt 2017 478
3 Totalt 2018 559
4 Totalt 2019 546
5 Totalt 2020 523
6 Totalt 2021 671
7 Totalt 2022 699
8 Totalt 2023 719
9 Totalt 2024 786
10 Totalt 2025 861
11 Backsvala (VU) 2015 119
12 Backsvala (VU) 2016 127
13 Backsvala (VU) 2017 137
14 Backsvala (VU) 2018 139
15 Backsvala (VU) 2019 179
16 Backsvala (VU) 2020 135
17 Backsvala (VU) 2021 175
18 Backsvala (VU) 2022 186
19 Backsvala (VU) 2023 196
20 Backsvala (VU) 2024 186
21 Backsvala (VU) 2025 240
22 Skärfläcka (LC) 2015 243
23 Skärfläcka (LC) 2016 284
24 Skärfläcka (LC) 2017 272
25 Skärfläcka (LC) 2018 345
26 Skärfläcka (LC) 2019 308
27 Skärfläcka (LC) 2020 342
28 Skärfläcka (LC) 2021 436
29 Skärfläcka (LC) 2022 451
30 Skärfläcka (LC) 2023 473
31 Skärfläcka (LC) 2024 524
32 Skärfläcka (LC) 2025 534
33 Selleri (CR) 2015 7
34 Selleri (CR) 2016 6
35 Selleri (CR) 2017 4
36 Selleri (CR) 2018 3
37 Selleri (CR) 2019 0
38 Selleri (CR) 2020 2
39 Selleri (CR) 2021 1
40 Selleri (CR) 2022 3
41 Selleri (CR) 2023 1
42 Selleri (CR) 2024 2
43 Selleri (CR) 2025 5
44 Stinkmålla (EN) 2015 15
45 Stinkmålla (EN) 2016 27
46 Stinkmålla (EN) 2017 15
47 Stinkmålla (EN) 2018 15
48 Stinkmålla (EN) 2019 16
49 Stinkmålla (EN) 2020 1
50 Stinkmålla (EN) 2021 13
51 Stinkmålla (EN) 2022 10
52 Stinkmålla (EN) 2023 13
53 Stinkmålla (EN) 2024 15
54 Stinkmålla (EN) 2025 4
55 Flikstånds (EN) 2015 13
56 Flikstånds (EN) 2016 8
57 Flikstånds (EN) 2017 6
58 Flikstånds (EN) 2018 7
59 Flikstånds (EN) 2019 7
60 Flikstånds (EN) 2020 0
61 Flikstånds (EN) 2021 0
62 Flikstånds (EN) 2022 8
63 Flikstånds (EN) 2023 7
64 Flikstånds (EN) 2024 8
65 Flikstånds (EN) 2025 6
66 Smal käringtand (VU) 2015 3
67 Smal käringtand (VU) 2016 6
68 Smal käringtand (VU) 2017 13
69 Smal käringtand (VU) 2018 2
70 Smal käringtand (VU) 2019 13
71 Smal käringtand (VU) 2020 10
72 Smal käringtand (VU) 2021 2
73 Smal käringtand (VU) 2022 4
74 Smal käringtand (VU) 2023 2
75 Smal käringtand (VU) 2024 5
76 Smal käringtand (VU) 2025 17
77 Hög jordstjärna (EN) 2015 2
78 Hög jordstjärna (EN) 2016 4
79 Hög jordstjärna (EN) 2017 3
80 Hög jordstjärna (EN) 2018 0
81 Hög jordstjärna (EN) 2019 1
82 Hög jordstjärna (EN) 2020 1
83 Hög jordstjärna (EN) 2021 0
84 Hög jordstjärna (EN) 2022 4
85 Hög jordstjärna (EN) 2023 3
86 Hög jordstjärna (EN) 2024 8
87 Hög jordstjärna (EN) 2025 4
88 Fältjordstjärna (EN) 2015 1
89 Fältjordstjärna (EN) 2016 3
90 Fältjordstjärna (EN) 2017 5
91 Fältjordstjärna (EN) 2018 1
92 Fältjordstjärna (EN) 2019 7
93 Fältjordstjärna (EN) 2020 1
94 Fältjordstjärna (EN) 2021 1
95 Fältjordstjärna (EN) 2022 9
96 Fältjordstjärna (EN) 2023 8
97 Fältjordstjärna (EN) 2024 13
98 Fältjordstjärna (EN) 2025 24
99 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2015 26
100 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2016 24
101 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2017 17
102 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2018 7
103 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2019 6
104 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2020 6
105 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2021 12
106 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2022 6
107 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2023 7
108 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2024 6
109 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2025 6
110 Grönfläckig padda (VU) 2015 11
111 Grönfläckig padda (VU) 2016 3
112 Grönfläckig padda (VU) 2017 4
113 Grönfläckig padda (VU) 2018 33
114 Grönfläckig padda (VU) 2019 4
115 Grönfläckig padda (VU) 2020 20
116 Grönfläckig padda (VU) 2021 23
117 Grönfläckig padda (VU) 2022 14
118 Grönfläckig padda (VU) 2023 7
119 Grönfläckig padda (VU) 2024 14
120 Grönfläckig padda (VU) 2025 13
121 Strandpadda (NT) 2015 4
122 Strandpadda (NT) 2016 3
123 Strandpadda (NT) 2017 2
124 Strandpadda (NT) 2018 7
125 Strandpadda (NT) 2019 5
126 Strandpadda (NT) 2020 5
127 Strandpadda (NT) 2021 8
128 Strandpadda (NT) 2022 4
129 Strandpadda (NT) 2023 2
130 Strandpadda (NT) 2024 5
131 Strandpadda (NT) 2025 8
Datakälla: Artportalen

Kommentar

Kommunen har under 2023-2025 arbetat med olika projekt där följande hotade arter varit i fokus (alla är inte rödlistade eller kommunala ansvarsarter):

Backsvala (VU): Antalet bogångar och häckningar minskade kraftigt av olika anledningar på Falsterbonäset under 2022-2023. Backsvalebranten (tidigare LONA-projekt) på gamla motocrossbanan i Skanör har varit i behov av någon slags förbättring för att motverka predation (förmodligen räv) och säkra överlevnaden av backsvaleungar. Under 2024-2025 konstruerades därför en konstgjord modul med 63 bogångar i trä som monterades in i befintlig backsvalebrant. Metoden är beprövad bl a i England och på Irland. De konstgjorda bogångarna gör det omöjligt för räven att gräva ut hålorna och förhoppningen är därför att fler backsvaleungar kommer överleva häckningssäsongen.

Större vattensalamander: Beviljat LONA-projekt där två stycken vattensamlingar ska restaureras för att skapa bättre förutsättningar för större vattensalamander (och andra groddjur).

Fladdermöss (olika arter): Vid byggandet av en skola observerades olika fladdermusarter i området. För att minimera påverkan på fladdermössen anpassades belysningen på och runtomkring skolan och röd belysning installerades längs en gång- och cykelväg intill ett närliggande grönområde. Liknande tekniker och åtgärder kommer även framåt finnas med när olika armaturer ska bytas ut eller förnyas runt om i kommunen där fladdermöss kan tänkas uppehålla sig.

Vid framtagandet av detaljplaner görs en undersökning om betydande miljöpåverkan. Ett av kriterierna i undersökningen är att avgöra om genomförandet av planen påverkar möjligheterna för hotade djur och växter. Här identifieras rödlistade arter och deras status, samt hur planen/projektet kan komma att påverka dem. Även vid vissa andra projekt och åtgärder, framförallt i områden med eller i närheten av värdefull natur och naturtyper, sker samråd med miljöstrategen inför eventuella ingrepp/åtgärder. Exempel på rödlistade arter vid sådana åtgärder/projekt är taggkörvel (VU), backsvala (VU) och ask (EN).

Ansvarig organisation
  • Miljö- och byggnadsnämnden
Uppdaterad: 2026-02-03