Gå direkt till sidans innehåll

Förbättringar enligt rödlistan

Nyckeltal PHU. 5.3. 1

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Begreppet rödlistad art innebär att en art är kategoriserad i någon av klasserna Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad samt Akut hotad eller Nationellt Utdöd. Förändrad markanvändning, till exempel genom ny bebyggelse och hårdgjorda ytor, medför ofta att många arters livsmiljöer påverkas negativt. Bevarandet av en hög biologisk mångfald är grundläggande för en hållbar utveckling. Därför är viktigt att vi nyttjar naturen hållbart. Det är viktigt att vi hittar bra metoder för att följa upp förändringar i den biologiska mångfalden i kommunen.

De arter som är klassats som Sårbar, Starkt Hotad eller Akut hotad kallas i enlighet med IUCN:s terminologi hotade. Kategorin Nära hotad kan dock ses som en varningsklocka för en art som uppvisar en tydlig negativ trend trots att den fortfarande kan vara relativt vanlig alternativt att den har en liten men stabil population. Diagrammet visar antal rapporteringar av rödlistade arter som görs i Artportalen inom Vellinge kommuns gränser per år.

Antal rapporteringar

Rad-id Mätområde Datum Värde (stycken)

0

Totalt

2015

9453

1

Totalt

2016

8852

2

Totalt

2017

8968

3

Totalt

2018

9648

4

Totalt

2019

9614

5

Totalt

2020

11250

6

Totalt

2021

11750

7

Totalt

2022

13309

8

Totalt

2023

13435

9

Akut hotad

2015

97

10

Akut hotad

2016

60

11

Akut hotad

2017

53

12

Akut hotad

2018

37

13

Akut hotad

2019

41

14

Akut hotad

2020

39

15

Akut hotad

2021

36

16

Akut hotad

2022

46

17

Akut hotad

2023

36

18

Starkt hotad

2015

1559

19

Starkt hotad

2016

1601

20

Starkt hotad

2017

1675

21

Starkt hotad

2018

1700

22

Starkt hotad

2019

1681

23

Starkt hotad

2020

2027

24

Starkt hotad

2021

2067

25

Starkt hotad

2022

2576

26

Starkt hotad

2023

2526

27

Sårbar

2015

3068

28

Sårbar

2016

2781

29

Sårbar

2017

2909

30

Sårbar

2018

3016

31

Sårbar

2019

3034

32

Sårbar

2020

3534

33

Sårbar

2021

3896

34

Sårbar

2022

4419

35

Sårbar

2023

4453

36

Nära hotad

2015

4719

37

Nära hotad

2016

4408

38

Nära hotad

2017

4326

39

Nära hotad

2018

4888

40

Nära hotad

2019

4849

41

Nära hotad

2020

5633

42

Nära hotad

2021

5744

43

Nära hotad

2022

6258

44

Nära hotad

2023

6414

45

Nationellt utdöd

2015

10

46

Nationellt utdöd

2016

2

47

Nationellt utdöd

2017

5

48

Nationellt utdöd

2018

7

49

Nationellt utdöd

2019

9

50

Nationellt utdöd

2020

17

51

Nationellt utdöd

2021

7

52

Nationellt utdöd

2022

10

53

Nationellt utdöd

2023

6

Datakälla: Artportalen

Kommentar

Kommunen har under 2022-2023 arbetat med framförallt två LONA-projekt där följande rödlistade arter varit fokusarter. Groddjurspassage Västra halörsvägen -Skanör: strandpadda(NT) och grönfläckig padda (VU). Sedan passagen byggdes har inga döda groddjur påträffats vid/intill groddjurspassagen eller på vägen.

LONA-projekt Backsvalebrant och gruddjursvatten på gamla motocrossbanan: Backsvala (VU) och strandpadda (NT). Inventering av backsvalebranten gjordes 2022-2023. Under 2022 (brantens första år) räknades antalet bogångar till 30 stycken som resulterade i 26 häckande par. Antalet flygga ungar beräknades till ett fåtal. Under 2023 räknades antalet bogångar till 166 stycken men antalet häckande par och därmed även flygga ungar är högts osäkert då branten prederades hårt av räv. Utöver backsvalebranten vid Motocrossbanan har kommunen även skött om backsvalebanten vid skanörs vångar för att göra den till attraktiv boplats för backsvalorna. Antalet bogångar och häckningar har här av oklar anledning kraftigt minskat under 2022-2023.
Inga nya LONA-projekt är planerade.

Vid framtagandet av detaljplaner görs en undersökning om betydande miljöpåverkan. En av kriterierna i undersökningen är att avgöra om genomförandet av planen påverkar möjligheterna för hotade djur och växter. Här identifieras rödlistade arter och deras status, samt hur planen kan komma att påverka dem. Även vid vissa andra projekt och åtgärder, framförallt i områden med eller i närheten av värdefull natur och naturtyper, sker samråd med miljöstrategen innan eventuella ingrepp/åtgärder. Exempel på rödlistade arter: taggkörvel (VU).

Ansvarig organisation
  • Miljö- och byggnadsnämnden
Uppdaterad: 2024-10-10