Gå direkt till sidans innehåll

Förbättringar enligt rödlistan

Nyckeltal PHU. 5.3. 1

I Skåne finns det många olika habitat och en stor variation av växter, djur och svampar. Många av arterna är hotade och det är hur vi hanterar dessa arter som har en stor betydelse för hur vi når de nationella miljömålen för biologisk mångfald.

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Begreppet rödlistad art innebär att en art är kategoriserad i någon av klasserna Nära hotad, Sårbar, Starkt hotad samt Akut hotad eller Nationellt Utdöd.vDe arter som är klassats som Sårbar, Starkt Hotad eller Akut hotad kallas i enlighet med IUCN:s terminologi hotade. Kategorin Nära hotad kan dock ses som en varningsklocka för en art som uppvisar en tydlig negativ trend trots att den fortfarande kan vara relativt vanlig alternativt att den har en liten men stabil population.

Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram ett förslag på ett antal arter i flera olika organismgrupper för Vellinge kommun som kan definieras som kommunala ansvarsarter. De kriterier som använts för att välja ut ansvarsarterna grundar sig i att arterna är nationellt rödlistade, att de bör kunna användas i kommunal naturvård, att de bör kunna gynnas av att riktade åtgärder genomförs samt att arterna bör kunna fungera som paraplyarter för flera andra arter och biotoper.

Diagrammet visar antal rapporteringar av rödlistade kommunala ansvarsarter som görs i Artportalen inom Vellinge kommuns gränser per år. Rapporteringen till Artportalen görs av privatpersoner och ger en indikation på hur vanliga arterna är i Vellinge, men påverkas självklart också på hur många som väljer att rapportera.

Antal rapporteringar av kommunala ansvarsarter

Rad-id Mätområde Datum Värde (stycken)
0 Totalt 2015 444
1 Totalt 2016 495
2 Totalt 2017 478
3 Totalt 2018 559
4 Totalt 2019 546
5 Totalt 2020 523
6 Totalt 2021 671
7 Totalt 2022 699
8 Totalt 2023 719
9 Totalt 2024 786
10 Backsvala (VU) 2015 119
11 Backsvala (VU) 2016 127
12 Backsvala (VU) 2017 137
13 Backsvala (VU) 2018 139
14 Backsvala (VU) 2019 179
15 Backsvala (VU) 2020 135
16 Backsvala (VU) 2021 175
17 Backsvala (VU) 2022 186
18 Backsvala (VU) 2023 196
19 Backsvala (VU) 2024 186
20 Skärfläcka (LC) 2015 243
21 Skärfläcka (LC) 2016 284
22 Skärfläcka (LC) 2017 272
23 Skärfläcka (LC) 2018 345
24 Skärfläcka (LC) 2019 308
25 Skärfläcka (LC) 2020 342
26 Skärfläcka (LC) 2021 436
27 Skärfläcka (LC) 2022 451
28 Skärfläcka (LC) 2023 473
29 Skärfläcka (LC) 2024 524
30 Selleri (CR) 2015 7
31 Selleri (CR) 2016 6
32 Selleri (CR) 2017 4
33 Selleri (CR) 2018 3
34 Selleri (CR) 2019 0
35 Selleri (CR) 2020 2
36 Selleri (CR) 2021 1
37 Selleri (CR) 2022 3
38 Selleri (CR) 2023 1
39 Selleri (CR) 2024 2
40 Stinkmålla (EN) 2015 15
41 Stinkmålla (EN) 2016 27
42 Stinkmålla (EN) 2017 15
43 Stinkmålla (EN) 2018 15
44 Stinkmålla (EN) 2019 16
45 Stinkmålla (EN) 2020 1
46 Stinkmålla (EN) 2021 13
47 Stinkmålla (EN) 2022 10
48 Stinkmålla (EN) 2023 13
49 Stinkmålla (EN) 2024 15
50 Flikstånds (EN) 2015 13
51 Flikstånds (EN) 2016 8
52 Flikstånds (EN) 2017 6
53 Flikstånds (EN) 2018 7
54 Flikstånds (EN) 2019 7
55 Flikstånds (EN) 2020 0
56 Flikstånds (EN) 2021 0
57 Flikstånds (EN) 2022 8
58 Flikstånds (EN) 2023 7
59 Flikstånds (EN) 2024 8
60 Smal kärringtand (VU) 2015 3
61 Smal kärringtand (VU) 2016 6
62 Smal kärringtand (VU) 2017 13
63 Smal kärringtand (VU) 2018 2
64 Smal kärringtand (VU) 2019 13
65 Smal kärringtand (VU) 2020 10
66 Smal kärringtand (VU) 2021 2
67 Smal kärringtand (VU) 2022 4
68 Smal kärringtand (VU) 2023 2
69 Smal kärringtand (VU) 2024 5
70 Hög jordstjärna (EN) 2015 2
71 Hög jordstjärna (EN) 2016 4
72 Hög jordstjärna (EN) 2017 3
73 Hög jordstjärna (EN) 2018 0
74 Hög jordstjärna (EN) 2019 1
75 Hög jordstjärna (EN) 2020 1
76 Hög jordstjärna (EN) 2021 0
77 Hög jordstjärna (EN) 2022 4
78 Hög jordstjärna (EN) 2023 3
79 Hög jordstjärna (EN) 2024 8
80 Fältjordstjärna (EN) 2015 1
81 Fältjordstjärna (EN) 2016 3
82 Fältjordstjärna (EN) 2017 5
83 Fältjordstjärna (EN) 2018 1
84 Fältjordstjärna (EN) 2019 7
85 Fältjordstjärna (EN) 2020 1
86 Fältjordstjärna (EN) 2021 1
87 Fältjordstjärna (EN) 2022 9
88 Fältjordstjärna (EN) 2023 8
89 Fältjordstjärna (EN) 2024 13
90 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2015 26
91 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2016 24
92 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2017 17
93 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2018 7
94 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2019 6
95 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2020 6
96 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2021 12
97 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2022 6
98 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2023 7
99 Sydlig kärrsnäppa (CR) 2024 6
100 Grönfläckig padda (VU) 2015 11
101 Grönfläckig padda (VU) 2016 3
102 Grönfläckig padda (VU) 2017 4
103 Grönfläckig padda (VU) 2018 33
104 Grönfläckig padda (VU) 2019 4
105 Grönfläckig padda (VU) 2020 20
106 Grönfläckig padda (VU) 2021 23
107 Grönfläckig padda (VU) 2022 14
108 Grönfläckig padda (VU) 2023 7
109 Grönfläckig padda (VU) 2024 14
110 Strandpadda (NT) 2015 4
111 Strandpadda (NT) 2016 3
112 Strandpadda (NT) 2017 2
113 Strandpadda (NT) 2018 7
114 Strandpadda (NT) 2019 5
115 Strandpadda (NT) 2020 5
116 Strandpadda (NT) 2021 8
117 Strandpadda (NT) 2022 4
118 Strandpadda (NT) 2023 2
119 Strandpadda (NT) 2024 5
Datakälla: Artportalen

Kommentar

Kommunen har under 2023-2025 arbetat med olika projekt där följande hotade arter varit i fokus (alla är inte rödlistade eller kommunala ansvarsarter):

Backsvala (VU): Antalet bogångar och häckningar minskade kraftigt av olika anledningar på Falsterbonäset under 2022-2023. Backsvalebranten (tidigare LONA-projekt) på gamla motocrossbanan i Skanör har varit i behov av någon slags förbättring för att motverka predation (förmodligen räv) och säkra överlevnaden av backsvaleungar. Under 2024-2025 konstruerades därför en konstgjord modul med 63 bogångar i trä som monterades in i befintlig backsvalebrant. Metoden är beprövad bl a i England och på Irland. De konstgjorda bogångarna gör det omöjligt för räven att gräva ut hålorna och förhoppningen är därför att fler backsvaleungar kommer överleva häckningssäsongen.

Större vattensalamander: Beviljat LONA-projekt där två stycken vattensamlingar ska restaureras för att skapa bättre förutsättningar för större vattensalamander (och andra groddjur).

Fladdermöss (olika arter): Vid byggandet av en skola observerades olika fladdermusarter i området. För att minimera påverkan på fladdermössen anpassades belysningen på och runtomkring skolan och röd belysning installerades längs en gång- och cykelväg intill ett närliggande grönområde. Liknande tekniker och åtgärder kommer även framåt finnas med när olika armaturer ska bytas ut eller förnyas runt om i kommunen där fladdermöss kan tänkas uppehålla sig.

Vid framtagandet av detaljplaner görs en undersökning om betydande miljöpåverkan. Ett av kriterierna i undersökningen är att avgöra om genomförandet av planen påverkar möjligheterna för hotade djur och växter. Här identifieras rödlistade arter och deras status, samt hur planen/projektet kan komma att påverka dem. Även vid vissa andra projekt och åtgärder, framförallt i områden med eller i närheten av värdefull natur och naturtyper, sker samråd med miljöstrategen inför eventuella ingrepp/åtgärder. Exempel på rödlistade arter vid sådana åtgärder/projekt är taggkörvel (VU), backsvala (VU) och ask (EN).

Ansvarig organisation
  • Miljö- och byggnadsnämnden
Uppdaterad: 2025-05-13